”Vad skönt det måste vara att känna sig så nöjd!” sa hon som intervjuade mig häromdagen.
”Nöjd?” sa jag. ”Jag vet inte… tacksam är nog ett bättre ord.”
Vakna på morgonen, se morgonljuset genom gardinen, höra koltrasten utanför fönstret, känna sig någorlunda frisk. Stiga upp, duscha, ställa fram frukost, läsa tidningen i lugn och ro.
Nyss talade jag med en av mina vänner. Så många söker något annat, sa hon. Är det här livet, blev det inte mer än så? Men tänk att få se barnen ge sig iväg till skolbussen, en grådisig dag när ingenting särskilt ska hända. Och sen sätta sig med en kopp kaffe vid köksbordet – kan det bli bättre än så?
En alldeles vanlig dag, med sol eller grådis - en dag av nåd.
Tacksam…det är ett fint ord. Som ödmjuk. Inför allt som faktiskt är fint inför oss. Som vi ofta missar. Mycket trevligt inlägg. /M.
Håller helt med. Det gäller att se och ta vara på det fina i vardagen. Något som kanske barn ibland är bättre på än oss vuxna. Och mer benägna att ta vara på. Skrev faktiskt också ett inlägg på min blogg kring det här igår…
Jag håller fullständigt med dig! Nu när jag driver eget och kan strosa till kontoret när jag vill istället för att stämpla in som heltidsanställd vid datorn (”-29 minuter i flexbanken” är ingen trevlig start på dagen) så är det fan så mycket enklare att njuta!