I veckan som gick fick vi se ett skådespel som väcker farhågor. Det började med en artikel på DN-debatt av Staffan Danielsson, riksdagsman för
centerpartiet. Han krävde fler ålderstester på ensamkommande flyktingbarn för att kunna visa att många inte är barn utan vuxna.
Artikeln var vilseledande och innehöll rena felaktigheter. Det tvingade oss som företräder Barnläkarföreningens arbetsgrupp för flyktingbarn att lägga saker och ting tillrätta. DN införde vår replik i tidningens web-bilaga dagen därpå – läs här!
Vi var inte ensamma om att reagera. Centerpartiets talesman i migrationspolitiska frågor, Frederick Federley, uttalade sig både i DN och på centerpartiets egen hemsida:
I mina ögon är det lite oklart vad Staffan Danielsson egentligen vill uppnå med sitt inlägg på DN-debatt…
Ja, vad ville Staffan Danielsson och centerpartiet egentligen uppnå med detta skuggspel? Det hela liknade ett skolexempel ur partistrategernas handbok, kapitlet Röstfiske i grumligt vatten, där jag tänker mig att följande anvisningar ges:
- Leta först upp en prominent partimedlem, gärna riksdagsman, med åsikter som påminner om SD:s (brukar inte vara så svårt).
- Hjälp denne att utforma en slagkraftig artikel, som sedan sänds till någon av de stora debattredaktionerna (OBS viktigt att partibeteckningen kommer med).
- När artikeln är införd – låt partiets sakpolitiske talesman uttrycka sin förvåning och redovisa partiets officiella ståndpunkt.
- Partiledaren bör ligga lågt och inte uttala sig. Om tvingad därtill (t ex i radions lördagsintervju) kan han/hon lämpligen säga att partilinjen är tydlig (viktigt signalord) men att det samtidigt är högt i tak i partiet och att det råder yttrandefrihet.
- Budskapet till väljarna blir då: Om ni i en sakpolitisk fråga upptäcker att ni tycker som SD så behöver ni inte gå till dem. Ni kan också komma till oss. Här finns fler som tycker som ni. Välkomna!
- Operationen kallas också att plantera en berättelse om vårt parti som ett parti för alla.
Konspirationsteori? Jag hoppas det. Men jag är alls inte säker. Min prognos är att vi kommer att få se fler exempel på detta dubbla tungors talande när vi kommer närmare valet. Finns alternativ? Självklart! Partiledaren/språkröret kan i en situation som denna gå ut aktivt och med kraft förklara att åsikter av detta slag inte bara, som i det aktuella fallet, strider mot vetenskap och beprövad erfarenhet utan dessutom mot viktiga demokratiska principer och mot partiets grundläggande värderingar. Bara ett parti med sådan ryggrad kan få min röst på valdagen.
Hej Lars
Jag skrev artikeln. Jag kan med full insideinformation helt dementera din konspirationsteori. Min gruppledare – den utmärkte bl a barnläkaren – Anders W Jonsson – har haft en rak och tydlig och konsekvent linje i denna fråga, avstå från att debattera detta.
Jag anser ju tvärtemot att det är genom att våga diskutera punkter inom en generös invandrings- och flyktingpolitik som förtjänar att belysas och kanske förändras i någon form som man bäst bromsar SD.
Vad i min artikel var vilseledande och innehöll rena felaktigheter? I så fall ska jag givetvis korrigera detta.
Expressen har i en huvudledare reonerat om sakfrågan och sagt att ”Danielsson visar på en debatt vi behöver”. SvD har bedömt min artikel som ”alltigenom seriös och försiktig”.
Fiskar även de i grumligt vatten?
Hej Staffan, så bra att du kommenterat mitt inlägg. Vi har i vår replik i DN pekat på det som jag anser vara vilseledande och felaktigt – jag utgår ifrån att du har läst den. Den metod för åldersbestämning som du föreslår är alltså synnerligen osäker i denna ålder. Vi har diskuterat detta ingående inom barnläkarföreningen och i samtal med både erfarna röntgenologer och tandläkare. Tillsammans menar vi att ett sådant underlag är alldeles för osäkert för att så avgörande beslut ska kunna fattas på ett rättssäkert sätt med det som grund. Socialstyrelsen är av samma uppfattning. Risken är stor att ett antal ungdomar felaktigt uppfattas som vuxna och därmed går miste om den särskilda behandling som varje barn har rätt till enligt både barnkonvention och svensk lag. Vi ser att detta sker redan idag och vilka förödande konsekvenser det får. Om vi kunde erbjuda en metod för att bortom varje rimligt tvivel fastställa åldern vore det en annan sak – men det kan vi alltså inte. Det enda rimliga är därför att tills vidare lita på de uppgifter ungdomarna själva lämnar, om det inte är uppenbart att uppgifterna är felaktiga.
Allt detta måste du ha känt till när du skrev artikeln, men du nämner det inte med ett ord. Inte så konstigt om man börjar undra vad det egentligen är du vill diskutera. Anders W Jonsson och Fredrick Federley tycks undra detsamma.
”Allt detta måste du ha känt till när du skrev artikeln, men du nämner det inte med ett ord.”
Jag visste att Sverige ibland gör vissa ålderstester men mycket mindre än i angränsande länder. Går det inte att ”bortom varje rimligt tvivel fastställa ålder” så borde kanske ålderstest inte göras. Frågan är möjligen vilken grad av osäkerhet som ev kan accepteras, är det där skiljelinjen går mot andra länder?
”Det enda rimliga är därför att tills vidare lita på de uppgifter ungdomarna själva lämnar, om det inte är uppenbart att uppgifterna är felaktiga.”
Hur avgör man ”om det inte är uppenbart”? Vad jag förstår har ålderstestet en felmarginal på 4 år eller mer. Innebär det att den som är 23 år eller mer kan nekas asyl som barn?
Jag står ju fullt ut bakom att uppehållstillstånd ska beviljas om det finns asyl- eller skyddsskäl. Detta gäller ju oavsett om man är 17 eller 21 eller 23.
Som barnläkare har vi länge reagerat mot de skönsmässiga ålderbestämningar som gjorts av migrationsverkets handläggare, ibland på enbart ”okulär besiktning”, ibland med hjälp av de mycket otillförlitliga undersökningar som handledsröntgen och tandundersökning innebär. Vi har flera exempel på det gjort allvarliga felbedömningar som fått mycket negativa konsekvenser för dem som drabbats. Ja, jag tror nu det är en ganska samstämmig uppfattning i Sverige, åtminstone bland dem som är insatta i frågan, om att vi inte kan acceptera så stora felmarginaler när så viktiga beslut ska fattas – se vårt inlägg i DN!
Vi medverkar ibland vid åldersbestämningar, ofta på initiativ av den unge själv. Det kan lika ofta röra sig om ungdomar som på grund av brister i hemlandets registreringsrutiner och folkbokföring fått för låg ålder och nu vill bli ”äldre”. Vi gör då alltid en betydligt utvidgad undersökning, där den unges levnadshistoria, tillgängliga handlingar, närståendes uppgifter samt en omfattande klinisk och socialpediatrisk bedömning, ibland med hjälp av psykolog, läggs till skelett- och tandundersökning. En sådan grundligare bedömning tar lång tid och är relativt kostsam – och ändå finns kvar en felmarginal, som kan variera beroende på omständigheterna. Det är helt orimligt att göra en sådan bedömning på alla som kommer hit. Men vi gör den ibland, till exempel om den unge själv, lärare i skolan eller personal på boendet ser det som uppenbart att åldern blivit fel i handlingarna.
Staffan, om du vill fortsätta att diskutera den här frågan tror jag det är bra om du skaffar dig mer kunskap om detta först. Det är faktiskt en nog så komplicerad fråga, både medicinskt och etiskt. Vi har inom vår arbetsgrupp flera erfarna barnläkare som studerat den ingående under flera år. Du är välkommen att höra av dig till oss så kan vi säkert finna tid för ett möte. /Lars H G
Du försvarar vidrig barnhandel
2000kr dygnet
4000kr dygnet
12.000kr dygnet
16.000kr dygnet
60.000kr per år
733.000kr per år
100.000kr i vinst
Skamvrån!
Tusen tack Lars! Lågt centerpartiet, riktigt lågt! Gör inte våra msstag! Med vänliga hälsningar från Danmark. http://politiken.dk/debat/ECE1395430/vi-har-leget-med-afstumpetheden-alt-for-laenge/