Lite märklig upplevelse. Jag sitter hemma i vardagsrumssoffan och ser på TV. Och på mitt fina apelsinträd, som jag fick i födelsedagspresent av
mina vänner Tor och Ingela. Så dyker jag själv upp i rutan. Kunskapskanalen sänder en inspelning från Barnrättsdagarna i Örebro den 17 april i år. Jag fick hålla inledningsanförandet. Det mesta av det jag sa finns med, ett parti i mitten är bortklippt. Lite nervös är jag, det märks ibland. 600 åhörare i salongen, stor scen, TV-kameror som går. Kunde ha eldat på lite mer, tänker jag. Blivit lite onödigt eftertänksam med åren.
Jag börjar föredraget med att läsa högt ett avsnitt ur Boken om allting av Guus Kuijer. Det är en stark passage – lyssna gärna här! Ju mer jag läser Kuijer, desto mer imponerad blir jag. I föredraget talar jag mig varm för barn- och ungdomslitteraturens betydelse. Bra, den delen är okej. Och slutet.
Att jag sätter mig framför TV:n beror på att jag behöver ta en paus i mitt arbete på att förbereda mig för ett samtal med – just Guus Kuijer! Han är i Stockholm nu för att ta emot årets ALMA-pris. Imorgon håller han sin pristagarföreläsning på Kulturhuset. Och på onsdag ska jag samtala med honom i Riksdagsbiblioteket. Ser verkligen fram emot att få träffa honom. Återkommer med en rapport om det.
