Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for 6 mars, 2009

Sedan min minikurs om timeout publicerats först här och sedan på femminutersmetodenGrowingPeoples hemsida har jag fått frågor om min syn på den så kallade femminutersmetoden – en metod för att få små barn att somna själva. Är inte den en form av aktiv ignorering, eller avskiljande timeout, och därmed en metod som knappast står i överensstämmelse med FN:s barnkonvention och ett mer humanistiskt tänkande om barn?

Metoden beskrivs bäst och mest utförligt på Berndt Eckerbergs hemsida – se här! Eckerberg var den som introducerade metoden i Sverige. Och i denna version råder det väl ingen tvekan om att metoden helt och hållet uppfyller de kriterier jag ställt upp för avskiljande timeout med aktiv ignorering. Eckerberg skriver:

Efter en avspänd kvällsritual lägger man barnet och går ut ur rummet. Har barnet spjälsäng går man utom synhåll men tittar till det cirka var femte minut. Kan barnet gå upp ur sängen sätter man sig i en stol utanför dörren så att man snabbt kan lägga tillbaka barnet när det springer upp. Man hjälper barnet bäst genom att vara så entydig som möjligt. Man skall alltså inte låta tröstande utan bestämd men ändå vänlig. Även om barnet sprungit upp ur sängen tjugo gånger. Man ger ingen kroppskontakt utom när man lägger tillbaka barnet i sängen. Har barnet spjälsäng och ställer sig upp lägger man inte ned det. Barnet lägger sig själv, förr eller senare.

Barnet ska alltså ignoreras känslomässigt – ingen tröst, ingen kroppskontakt. Konsekvens och uthållighet är ett måste. Till slut resignerar barnet och ger upp motståndet.

(mer…)

Annonser

Read Full Post »