Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for 12 mars, 2009

Ännu en skolmassaker

Jag har fått nog av den här tillvaron. Alla skrattar åt mig, ingen ser min potential.

Så skrev han, Tim Kretschmer, i en chattmeddelande några timmar innan han först sköt ihjäl 16 personer i Winnenden och sedan tog sitt eget liv (om nu meddelandet är äkta, det finns en del tvekan om det). Dessa dystra statements strax före vansinnesdåden fyller mig med djup sorg och många frågor. Robert Steinhäuser, som 2002 dödade 16 personer i Erfurt skrev:

Det enda som jag fått inpräntat i mig i skolan var att jag var en förlorare.

Och Matti Saari, som i september i fjol dödade 10 i Kauhajoki skrev att han hatade ”mänskligheten och hela img_0429människosläktet”. Tim, Robert, Matti… ingen av dem finns längre. Vi kommer aldrig att kunna fråga dem om deras närmare motiv. De tog sina liv efter fullbordat dåd. Som så många andra före dem.

Nu söker alla förklaringar. Helst enkla och entydiga. Men den forskning som finns inom området varnar för alla förenklingar. Jag har sammanställt en del av de erfarenheterna här. Mycket skiljer de olika dåden åt. Men visst kan man ana åtminstone konturen av ett mönster. Gärningsmännen är pojkar. De har ofta uppfattats som ensamma. Inte sällan har de varit mobbade. Några har visat tecken på det som i USA kallas ”cynical shyness”. Några (men långt ifrån alla) har misslyckats i skolan. Många har haft ett vapenintresse eller ett intresse för våldsspel. Våldet har riktats mot den skola där de själva gått eller går och har haft karaktären av vedergällning. De flesta har varnat i förväg, oftast på internet. Många, men inte alla, har avslutat dådet med att ta sina egna liv.

Vi kommer aldrig att helt kunna förebygga dåd av det här slaget. Men vi är skyldiga att göra allt vad vi kan. En uppmuntrande och stödjande skola, en väl utbyggd elevhälsa, kraftfulla åtgärder mot alla slag av mobbning och trakasserier, snabb och kompetent hjälp till ungdomar med depressioner och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, ett närmare och mer tillitsfullt samarbete mellan skolans vuxna, eleverna och föräldrarna, snabba reaktioner på upptäckta hot – det kan och måste vi i alla fall arbeta för. Eller finns det annat som är viktigare?

Annonser

Read Full Post »