Jag lyssnar idag på ”kvartssamtalet” i programmet Människor och tro i radions P1. Ann Heberlein intervjuas om sin nya bok, En liten bok om ondska (Albert Bonniers Förlag). ”Ibland undrar jag om inte likgiltighet är en ännu värre last”, säger Ann. Det är likgiltigheten som ger ondskan spelrum.
Jag tänkte på det när jag i gårdagens DN läste Eriks analys av händelsen i San Fernando, där 72 oskyldiga illegala immigranter kallblodigt sköts till döds i huset här intill. (Kan läsas här.) Det var alltså inte någon vanlig uppgörelse mellan olika drogkarteller. Erik berättar om den utsatta situation som migranter från Centralamerika lever under. I en ny rapport från Amnesty International sägs att illegala centralamerikaner regelmässigt behandlas sämre i Mexiko än i USA. 1600 papperslösa kidnappas varje månad! Och Erik fortsätter:
Myndigheterna är antingen ointresserade eller är direkt medskyldiga. Och eftersom offren inte finns i några register går deras död ofta obemärkt förbi. De försvinner helt enkelt bara. Som om de aldrig funnits till.
Det är djupt upprörande. När politiker och myndigheter visar likgiltighet för utsatta grupper får ondskan fritt spelrum. Är det någonstans vi borde veta det så är det i Europa. Vår historia förskräcker. Därför är det så skrämmande och oförsvarligt att höra hur ledande politiker, också i Sverige, just nu uttalar sig om romer. Som om vi ingenting lärt. Absolut ingenting.