Barnapappa kom ut på Norstedts förlag 1990. Senare kom en pocketutgåva, och boken har också översatts till norska, danska, tyska och lettiska. På framsidan står jag med mina två yngsta barn, Signe och Hugo, i famnen. Och det rör sig om en personligt skriven bok med tre huvudavsnitt:
- Notiser om barns utveckling.
- Livsfrågor för vardagsbruk.
- Barn och vuxna i kris.
Teman som jag sedan kommit tillbaka till och utvecklat i senare böcker. Mellan kapitlen har jag sprängt in texten till det Sommar-program som sändes i radions P1 den 27 juli 1991 och som beskriver en rundtur jag gjorde i tjänsten som barnläkare i Lycksele, där jag arbetade när boken kom till.
Bokens titel antyder att den är skriven av en pappa som haft andra pappor i åtanke. I förordet skriver jag om likheter och skillnader gentemot Barbapapa:
Ibland blir jag irriterad på Barbapapas degiga formlöshet. Han kan förvandla sig till nästan vad som helst, och till slut vet man knappt hur han ser ut. Men också detta dilemma delar han med många pappor idag. Vi tänjer oss och tänjer oss tills vi inte vet vilka vi är.
Lämna en kommentar