Så har det då blivit dags för sista steget. Idag tog vi ut den stora kastrullen ur kylskåpet. Vi lyfte upp blomklasarna med hålslev och silade sedan resten genom en vanlig trådsil. Här har man ett
val. Den som vill ha en helt partikelfri saft väljer silduk eller melittafilter. Vi har ingenting emot de mikroskopiska blomrester som möjligen kan finnas kvar. Hade vi sett spår av kryp på blommorna kanske vi valt ett annat alternativ.
Så är det bara att hälla upp saften i lämpliga burkar – glassburkar modell mindre är inget dumt alternativ. Och så skjuts in i frysen! Den frysta saften får sedan en konsistens som gör den lätt att sleva loss i lämpliga portioner när någon eller några vill ha.
Men stopp nu – vi måste ju provsmaka först! En del saft spädes med fyra delar iskallt vatten. Skål! Mmmm!!
larsh.wordpress.com 